Låt oss ha en dialog om Berikning. Senaste månaderna har det exploderat över sociala medier och vi är många som i bakgrunden pratar, diskuterar, vänder & vrider.
Jag hade tänkt att inte yttra mig här, ni som följt mig länge vet att från början växte Passout fram från provokativa-Sara-som-aldrig-Höll-K*ft #2006-2018. (Därav Passout som företagsnamn). Det inte så många vet är att med alla de läsare jag hade i diverse olika kanaler fick jag också galningarna på köpet; människor som gjorde att jag en period hade skyddat nummer och skyddad adress ute över internet. En erfarenhet rikare, tack för det. Så numera som vuxen försöker jag att inte trycka ut mina texter sådär i ansiktet på folk som tar illa vid sig. Men jag kan nog inte hålla mig dagen till ära så.. Here we go again!
Först, till alla gröna djurägare där ute. (de som inte har 15 år plus i ryggen med djur vid ens sida och då av andra arter än hund.) Vad är ens berikning? Låt oss trycka in en översättning:
Berikning är en process som syftar till att erbjuda djuren en stimulerande miljö, som gör det möjligt för dem att uttrycka artspecifika beteenden, erhålla kontroll och valmöjligheter över deras miljö och höja deras välbefinnande.
När jag pratar om berikning tänker jag steg ett; djur i hägn. Parker, hägn, betesmarker, hundhägn, hundstall, hundgårdar, djur som spenderar mestadels av tiden i dessa utrymmen. Steg två: (mer i min yrkesroll) tänker jag på miljön som hund lever i. Hur lever hunden? Hur ser en vecka ut? Vad tar hund del av både mentalt som fysiskt? Hur behöver livet stimuleras (eller berikas). Vad saknas och vart behöver vi piffa till livet en aning för att skapa mer stimulans och glädje i livet. Men då att piffa till där något saknas. Inte det som hunden redan hanterar dagligen. Berikning behöver ske i en variation med respekt för insikter och känslor som vi faktiskt vill ha i krissituationer.
Rädsla, oro, obehag är en känsla som vi alla behöver ha i oss. Inte jämt - absolut inte. Men i vissa situationer kan det bli vår räddning.
Rädsla, känsla av obehag som kan variera i styrka från mild oro till skräck, och som utlöses av ett hot som kan vara omedelbart och konkret eller bestå av en farhåga att något eller någon kan skada en.
Jag tänker på senast jag var ute och red (på min unghäst som vi misstänker är 3 år? Alltså egentligen ren idioti att jag är ute själv på denna häst.) Vallhunden Delta var med på turen. Jag märkte på henne att hon var orolig, visade starkt på att något fanns där ute på våran ridtur. I hennes oro fick hon ta stöd vid mig och hästen. Nära nära. Sista biten hörde jag hur det rasslade till och grymtade i diket en meter ifrån oss. Vildsvin. Eller där för några år sedan när vi krockade med ett vildsvin och vår Alaskan malamute stelnade till, hade den centimeter ifrån nosen och hon valde flykt. (halleluja) Hann ifrån i en situation som kunde ha gått helt åt helvete. Under åren med mina fyrbenta har jag stött på allt från människor som ramlat ihop på plats, påverkade medvetslösa människor, ormar, arga hästar, vilt i massa olika former och faktiskt även en kall vinter möss som sprang förbi oss alla på golvet några gånger här hemma.
Jag vill att mina djur ibland blir lite fundersamma, backar ifrån, funderar och inte blir för neutrala i alla möjliga situationer. Att de tar stöd vid mig och låter mig bjuda in på lek alternativt att det är dags att skapa utrymme från det vi möter på. Jag skulle aldrig träna med gummi ormar för att skapa acceptans, inte heller introducera gris i annat än motbetingning om jag inte hade som mål att satsa på jakten. Berikning är bra, eller snarare att; piffa till deras vardag men hand i hand med att man tänker framåt, i andra situationer som kan ske och hur vi då kanske önskar att de väljer att backa i ren förvåning så att vi hinner bromsa upp situationen.
Alla känslor som vi har, som våra djur har finns av en anledning. Ibland är detta räddningen. Men när vissa känslor tar övertaget om våra dagar (ex rädsla) så har vi ett problem som vi behöver hjälpa individen med. Men att rädsla är fel tror jag inte. Men vi behöver kartlägga hur mycket och i vilka situationer.
Berikning är en fantastiskt rolig värld och vi kan göra det på så många olika vis. Egentligen handlar det om hur vi gör den "bur" vi sätter våra djur i till ett fantastiskt liv, för även om våra hem inte är gjorda av metallgaller så är inte våra hundar fria djur hos oss. Vi behöver erbjuda dem ett stimulerande liv. Där vi tar hänsyn till Helhet - Miljö - Stimulans: Mental/Fysisk - hand i hand med återhämtning & omvårdnad. Jag vet att mina branschkollegor har full koll på denna bit, vad berikning är och hur vi arbetar med detta men jag märker att det skett ett glapp i kommunikationen från oss "Nördar" till helt vanliga hundägare. berikning handlar inte om att jobba bort känslor utan att piffa till livet, skapa stimulans och låta djuren få utlopp för deras egenskaper.
För er som vill nörda ner er i berikning, googla studier och läs på om andra djur. Finns mycket spännande att hitta över google, reflektera över och även väva in det som känns aktuellt för våra hundar. Här kommer en studie kring Gotlandsruss: https://studentportal.gu.se/digitalAssets/1804/1804121_bio603-my-tunared-v21.pdf Slänger även in en liten artikel av Härliga Hund: https://www.harligahund.se/smart-och-billig-berikning/
Berika loss - Piffa till vardagen för era fyrbenta, men fundera en vända på vad som passar dig och Din hund bäst. Vet du inte - ryck i oss H-märkta aktörer i landet. Vi hjälper er! ❤
//Sara Viforr