Det känns som att det är två läger just nu inom hundvärlden. Läger 1; Tycker att om man har en viss ras ska denne få göra det som den är avlad för. Punkt. Läger 2; Menar på att man inte behöver se till rasegenskaperna alls. Så länge denne får viss stimulans.
Självklart håller jag inte med om något ovan. Gråskalan i vanligt ordning. Vi har Rasgrupp -> Ras -> Individ. Men sen på detta har vi miljön. Alltså hur, vart och med vem hunden lever.
En vallhund kan må riktigt bra utan att valla. En draghund kan må bra utan att springa i spann och en jakthund behöver faktiskt inte jaga. Men det betyder inte att de inte behöver få utlopp för deras egenskaper, få träna och bli trötta både i kropp som knopp.
Jag tror vi alla är enade här. En hund mår bra av träning och stimulans hand i hand med återhämtningen. Precis som vi är i behov av. När vi kommer ner på individnivå hos våra fyrbenta ser vi även att även den mest rastypiska hunden kanske inte går igång på jobbet den är avlad för att göra, dem är olika men har fortfarande egenskaper som kan träda fram i vardagssituationer.
Det jag märker i mitt jobb är att alla inte vet vad de valt för hund. Vad man har för ras, vilka egenskaper som många, många år skapats fram för diverse jobb och hur detta kan utspela sig i andra situationer än när hunden jobbar. En hund som är avlad för att larma kommer larma även i situationer där vi inte "vill ha" larmandet. En vaktande ras kommer inte alltid godkänna alla besökare som kommer in i ens hem om den får välja själv. En hund som behöver jobba med musklerna och inte får detta kommer hitta på egna sätt att få utlopp för den fysiska aktiveringen som den behöver. En hund som älskar att spana och jaga kan i understimulans skapa sig andra fixeringar. Vi behöver möta behov, skapa rätt förutsättningar och lära känna hunden som vi delar våran vardag med.
Har man en blandas hemma, Ja, då får vi ta hänsyn till alla raser som är i hundens kropp, vi anpassar efter individ och skapar de bästa förutsättningarna till helhet som just denna hund behöver. Dessa frågeställningar bör egentligen lyftas innan man väljer ras men ofta missas det här. Då får man helt enkelt göra lite bakläxa och anpassa livet en aning för sin hund.
Kännedom är steg 1.
Att plugga på om sin hundras, eller hundraser. Historik, egenskaper, avel och tidigare hem.
Se över vardagen, miljön, förutsättningarna idag.
Förståelse för varför hunden reagerar/agerar som den gör och skapa den bästa helheten för ens fyrbenta framåt.
Se möjligheten i att utvecklas, lära sig mera och bli ett super team med sin fyrbenta kompis. Ta hjälp av kunniga, vägled och hjälp din hund i utmaningarna och låt den briljera, blomma ut och hitta sig själv under kontrollerade och väluttänkta former. Med rätt verktyg, kunskap och förståelse finns det inga gränser i hur lång man kan komma med sin fyrbenta. ❤ Glöm inte; Det ska vara roligt att ha hund - Och att vara!
Er Hundtränare & Vän //Sara Viforr.