Den där lilla sparveln, som är snabbare än blixten, gladare än någon annan och alltid i luften. Lilla omplaceringen Lykka som nu varit hos oss några veckor. Och när jag tar hem omplaceringar tänker jag att de bara ska landa första veckorna. Inga krav, ingen ny inlärning. Bara vara. Landa. Vi ska lära känna varandra. Endast.
Så det jag vet efter dessa veckor är att hon har ett extremt behov av att röra på sig.
Att tuggbehovet hon har handlar om att hon är i en period av sitt liv där hon självmant inte kan varva ner och att hon är och svävar på stresstoppar konstant om man inte hjälper henne att andas i stilla ro. Jag vet och ser varje dag att hon är snäll. Genuint jävla löjligt snäll.
En kärlekssjäl som bara vill alla väl.
Hon Älskar att träna. Älskar godis och ibland tror jag att hon har några procent bäver i sig då hon utan problem tuggar sig igenom en stock om man låter henne. Eller fågel då jag ibland på riktigt tror att hon flyger mer än att gå på alla sina fyra tassar. Karatekid kan vi också diskutera om ni frågar sonen James.
Hon är rädd för vissa män. Blir triggad av händer och tuggar på dom där fingrarna så att hela min högerhand blev en ballong i en vecka. Hon blir lugn av goda ben, av Delta, av skogen och hon älskar våra hundgårdar. Hon kan vara ute där i timmar, pussar på malamuterna genom gallerna. Hoppar runt i träullen, sover i kojan, leker med Delta och tuggar vidare på en stock eller två. Spanar ut mot skogen och njuter.
Hon kommer bli våran bästa hund. Noll Tvek när jag skriver detta.
Men vägen dit kommer med en jäkla massa jobb och psykologi i helhetstänket.
Och när vi är klara så kan jag klappa om både mig själv & sambon som aldrig förr!
Jag måste erkänna att jag trodde det här skulle bli den enklaste omplaceringen någonsin, men oj vad min "hund hjärna" får tänka, jobba och utvecklas vidare. - Tji fick jag!
Så vi kör high-fives hemma när hon har haft en dag utan stresspåslag.
Lever på alla ljusglimtar och nöter vidare med målet att hon ska bli den bästa av dem alla.
Den där lilla tjejen, hon kom till oss som en glad liten virvelvind och under veckorna har det ebbat ner till en halvljummen storm. Men som jag ser fram emot dagen när stormen är en härlig sommar bris. Förhoppningsvis redan till hösten. ❤ Lilla, underbara, galna Lykka.
Comentarios