Ibland händer det att det känns lite som att hela livet ramlar över en, vi alla har varit där. Och man går igenom en smärre kris. I alla dessa lägen söker jag mig ut till naturen. Karolina som arbetar med mig brukar skämtsamt säga att jag går ut till "moder jord" och får råd och sedan får jag lite hjälp av universum innan jag löser alla puckar i 180.
Hokus-pokus-tönterier. Men som jag faktiskt tror på lite sådär. Energier och sådant som man inte riktigt kan ta på. Kristaller och sådant konstigt.
Här hemma kan man hitta lite kristaller i rummen och när jag står inför olika vägval i livet jobbar min realistiska strategihjärna hand i hand med lugnet i naturen.
2020 - Året som skulle bli ett litet marknadsförings år. Vet nog hela skogen om här hemma när jag suttit på min stock och babblat planering för företaget. Året startade och tro mig, marknads-årings-året kom på en och samma gång under 1 månad. Inget skämt. Imorgon är min sista grej att bocka av för målen som jag satte upp (för hela 2020) och då är vi inne i februari. Andan i halsen och köra på. För vissa älskar verkligen att stå på scen och prata, ha alla dessa möten och babbla jobb offentligt. Jag? Lite mindre älska och väldigt mycket mer prestationsångest. Men ett nödvändigt ont i vår stora tuffa hundvärld och inte bara det, att utmana sig själv i sina rädslor är att utvecklas.
Så nu har jag suttit här och dragit ihop en presentation, imorgon blir det prepp och prat för mig själv ungefär hela dagen innan vi åker iväg och jag ska stå på scen och prata om Passout Hundträning. Vart vi är idag, hur jag kom dit och varför verksamheten finns idag.
Spännande, utmanande och så jäkla nervöst. Önska mig lycka till!
