Något jag fascineras över är just människors livsöden och hur man väljer att böja sig inför de olika sakerna som sker i våra liv. Hur många som lägger sig platt, hur vissa andra står raka med darrande ben i stormen och hur vissa mot alla odds väljer bort sig själva för andras lycka. Hur många ibland tvingas till något de inte alls hade planerat.
På gott och ont har mina djur alltid banat vägen för mitt liv. I bakgrunden har jag gjort allt för mina fyrbenta. Sett möjligheter i det lilla med ett mål i sikte. Att kunna ha så mycket pengar så att jag har råd med mina djur, kunna betala veterinärer när saker sker och bo på ett ställe som passar djuren bäst. Alltid, sedan jag stod där med studentmössan i handen. För har jag dom måste jag kunna betala för dom. Jag och ingen annan. Och jag kommer ihåg min allra första chefsposition, 20 år och jobbade dag som natt. För dom, för lönen den 25e. Sen hände det som inte fick hända under ett destruktivt förhållande och jag blev inkastad i diskbänken av mitt ex. Framför dåvarande vänner som stod tysta bredvid.
Den där ryggen blev lixom aldrig bra igen. En kväll som förstörde allt jag då hade byggt upp.
Så jag fick börja om och valde att ta mig in i världen som har med ekonomi att göra med baktanken att en dag kommer mina fyrbenta vara med i mitt arbete i denna värld som kan ske på distans som på ett kontor. Jag tog ett skitjobb under tiden som jag pluggade kvällar och helger tills jag satt på det där kontoret jobbandes med just siffror och tillslut med min fyrbenta Brooklyn sovandes vid mina fötter. Seger. Historia. Som ledde mig dit jag idag är.
Men jag var nära, mitt under en separation efter att Amy dog och allt föll igen att släppa det här med djuren men där och då hoppade vänner in. Satte ner foten, drog upp mig till ytan och med deras hjälp hittade jag tillbaka. 2013. En annan livstid men jag brukar tänka på just den perioden och hur lätt det skulle ha varit att bara släppa allt. Hur nära jag var. Men som de sa, då skulle mitt ankare i livet försvinna och jag tackar innerligt för de som vägrade låta mig släppa taget. ❤
Jag tror att vi alla behöver ett ankare i livet. Det som får oss att fortsätta framåt och genuint få oss att känna, högt som lågt. Det kan vara en fyrbent, en vän, familjen, drömmar eller mål. Livet är bra magiskt trots allt mitt i de olika faserna, toppar som dalar kan vi ta med oss det mesta framåt i böckerna vi alla skriver.
För 7 år sedan satt jag på kontoret och hade koll på olika projekt, kollade ut genom fönstret och önskade mig ett helt annat liv. Nu idag laddar jag upp inför en heldag med hundkurser, underbara tvåbenta ägare som förgyller mina dagar och att få dela med mig av kunskap om just hund, kanske också lite livet i de olika historierna som berättas om. Men innan det att få starta dagen med gott kaffe sådär i solen med idag en av mina fyrbenta här vid min sida. Livet när det är som bäst. ❤
KRAM på er alla fina och hoppas ni alla får en helt magisk söndag. ❤