Det har varit lite väl chill runt jul och nyår för mig, glidit runt här hemma sippandes på ett glas rött om kvällarna. Promenader i skogen, mysmockat i stallet och till&med fått mammapoäng genom att sitta och spela spel och lägga puzzel. Det må inte vara något man höjer ögonbrynen åt men för de som hängt med mig sedan mina trasiga döskalle-vans-skor sprang runt i västerort, de vännerna undrar nog om jag åkt på en lättare stroke. Det är fortfarande dem 6 år senare som lite sådär i smyg frågar (känns allt bra som mamma, har du landat, vant dig?) Jag var nog den sista av oss vänner där livet skulle kretsa runt en tvåbent och inte bara 4benta, så pusslande om kvällarna och sippandes på ett glas vin i mjukisar. Njaa, inte riktigt min vanliga melodi. Men tydligen julledigheten 2022. Lite för mycket ledig tid än vad jag är van vid skapade tydligen lite nya vanor.
Jag måste erkänna att jag idag gled in på jobbet idag ganska mycket senare än vad jag planerat, fokuserade på en sak endast - Kaffe(!) och medans jag gled (myste) runt där på Hundbacken i väntan på kaffet, pussade lite på dagishundarna i farten och pratade med våra nya inskolningar som att de skulle vara kärleken i mitt liv kändes det lite som att vi kanske, hade, missat något? För idag är dagen vi flyttar över ekonomisystemet, vi har bokat en dag med support och det är ovanligt tyst.. Lite väl.. tyst.
Så jag tar det viktigaste som fanns på morgonen (kaffet) och en hund nära min kontorsplats (Knas i detta fall), startar datorn, nynnar till lite Snook i hörlurarna och skummar igenom det där mailet som de hade skickat.. "Ni laddar ner alla filer och skickar in dessa till oss dagen innan absolut senast samma dag 08,00 på morgonen".. Behöver jag förtydliga att klockan var ganska långt efter 08,00.. (typ 09,30) och att vi inte ens börjat ladda ner inte ens en av alla miljoner filer som ska ner från systemet?
Jag tror tiden stannade för en liten sekund för mig. Kollar på Marina, stammar fram.. "har du skickat över alla filer?" Ser hur tiden stannar för henne med. Helvete. Fan. Panik.
Där och då var min vin-drickar, mys-semester slut. Nu är det dags att slå på hjärnan och börja leverera Sara. Kaffe dricker du för att orka hålla tempot uppe och nu, löser du den här tabben. Ett djupt andetag sen var tre flikar uppe på varje skärm samtidigt som jag panikringde leverantören och kickade igång min onsdag med ett stresspåslag 3.0 innan vi fick ett "OK" från leverantör att de inte behöver skjuta upp överflytten och överflytten av system påbörjats kunde jag ish andas igen några timmar senare.
Åker hem efter lite hundträning på Stockholmsvägen. Drar igång datorn, betar av olika telefonmöten för Karisma Utbildning och Sveriges Hundföretagare, skriva träningsplaner, uppdatera annonserna. In i nya ekonomisystemet, får stress över allt som blivit fel-inläst eller icke-inläst i det där ekonomisystemet. En bil rullar in på uppfarten, en okänd man går raskt in på tomten. Cody gör ljud som han endast gör för att säga att någon väldigt ovälkommen är på våran tomt. Småtjejerna hör Cody och larmar som galningar här inne. James av någon anledning i denna stund inser att han glömt något pappersflygplan på fritids och BRYTER IHOP i hallen, tårarna sprutar, han skriker om det där planet. Cody skäller - Småtjejerna hakar på. Chribbe går ut, mannen på tomten vill sälja kassaskåp.. (Kassaskåp??) Så jag försöker lugna hundar, trösta barnet och se vad faaaan som hänt med lönerapporteringarna i nya systemet?! Alltså kom igen. Livet. Paus tack.
Mitt nyårslöfte för 2023 är det här med mindset. Att faktiskt inte lägga så mycket energi på småsaker, jobba med mina känslor och hitta lugnet. Idag var inte en sådan dag gott folk.
Idag var inte dagen jag lyckades med detta utan det blev nog ett smärre, smått sammanbrott-inombords och ingen är gladare än mig nu när alla här hemma sover. Jag lyssnar vidare på Snook precis som imorse i hörlurarna och planerar upp morgondagen för att säkerställa så att dagen idag inte upprepas imorgon. 😂 Önskar er alla en fortsatt fin vecka och att ni kanske har hjärnan med er lite mer än vad jag haft under senaste dagarna.
Er Hundtränare & Vän, Sara Viforr