Det är nedräkning nu. 26 dagar kvar. 26 låånga dagar fram tills årets vanliga kurser startar igen med kurser fram till december. Abstinensen är på topp, saknar gruppträningarna så det gör ont. Saknar er alla fyrbenta som tvåbenta och inser att det här med "vinter paus" inte är min grej. Även om privatträningarna snurrar på under dessa månader och jag har även haft lite andra uppdrag i träningar och alla våra underbara dagishundar kommer in när ägarna är på jobbet. Så helt "still" är det inte i schemat. Men just att stå där på Sthlmsvägen på helgerna, se hur alla bilar rullar in på området, hundarna som vet precis vad som komma skall och alla härliga glada viftande små fluffrumpor. ❤ Orkar inte vad jag är redo för normala rutiner och alla kurser.
Jag inser också att jag inte vet hur man har "vanliga dagar". HATAR att skrota hemma och det här med ett lugnt tempo gör mig mer stressad än när jag har 16 timmars pass på jobbet. Att komma hem innan 18,00 om kvällarna ger mig myror i brallan delux.
Tur för mig har jag stallet som jag åker till, tränar hästen, fixar och donar. Tränar hundar, jobbar vid datorn. Är klar med allt och inser att det är alldeles för många timmar kvar på dygnet ändå(!!) Går runt i cirklar här hemma som ett cirkusdjur i bur & får "den där" minen av sambon där han innerst inne nog undrar hur jag är funtad. Och från att familjen såg fram emot att jag skulle vara hemma med dem och umgås ser jag hur de nästan blir lättade när jag kastar mig in i bilen på egna äventyr för att "döda" tid. Inget skämt.
Låt mig beskriva en lördag för mig utan kursverksamheten... Igår tvingade jag med grabbarna till stallet i typ 5 timmar, vi tränade hundar, handlade, sedan satte dem sig vid Ps4an medans jag jobbade hemma i några timmar. Blir klar och inser att klockan endast var 19,05... Chribbe gav mig den där blicken och jag åkte. Satt med en vän på Bowlinghallen och drack kaffe till elva på kvällen. Då slutade myrorna i benen att jobba och jag åkte hem för att glo på serier fram till 2 på natten. Jag vet, det här är inte normalt. Men det är hur jag funkar, alltid gjort. Kan inte sluta.
Ingen är mer redo för kurserna nu som jag. Det är dags för mig att pysa ur mig energi, mentalt som fysiskt - dränera mig själv för att hitta något slags lugn och göra saker där jag känner att jag bidrar. Följa alla era framsteg, coacha er, skratta, peppa och dansa segerdansen på plan. Inte lätt när ens arbete är hela ens liv när man har "semester" men dock ett väldigt bra sett att få ett kvitto på att man genuint älskar det man gör. ❤
Jag tror också många där ute är sugna på att komma igång med träningarna för vi är snart helt fullbokade på kurserna i februari och mars månad fylls på med anmälningar i skrivande stund. Imorgon måste jag ut med alla kurser fram till Juli månad (står på min To-Do-List) & vi kommer ha så KUL under 2022 med nya som gamla kunder plus att vi jobbar på i bakgrunden hos Karisma Utbildning med våra Yrkesutbildningar för att få till de där guldkanterna som vi vill ge i utbildningarna. Nej, de där 26 dagarna får gärna svischa förbi nu för jag är redo - Tok redo - För att jobba som vanligt igen med allt som står på schemat.
Snart kör vi igen! Kramar från Er Hundtränare & Vän, Sara Viforr.
- Stolt Ambassadör -
Comments