Att våga omfamna världen

När vågade du göra något läskigt senast?

När vågade du gräva där du står - efter din galna dröm?


För några år sedan träffade jag på ett riktigt, super-duper-medium som vände upp och ner på hela mig när hon helt oförberett inledde med att viska i mitt öra.. "Vad gör du här? Din plats är inte här. Vad är du rädd för? "

.. Jag skulle få massage. Hade ingen aning om hennes super kraft och hon kunde nog inte hålla sig för att säga det hon behövde säga. Så hon tog tillvara på den där timmen, ifrågasatte mina val i livet ohämmat...


Så vad var jag rädd för? Typ allt.. Mig själv, framtiden - att misslyckas.


Det känns som en livstid sedan jag gick in där för att få massage på jobbet. Så mycket har hänt sedan dess och hon hade rätt. Min plats var inte där, hur mycket jag än trodde det då. Jag kan inte säga att jag inte fortfarande är rädd. En riktig liten fegis bor där inne i mig. Men för varje gång jag vågar över de där trösklarna så inser jag att det går - vilket sporrar mig till mer. För att utvecklas i sig själv är nog det häftigast man kan göra. Det kan vara att kasta sig ut i en ny utbildning, att ta det där mötet kring det där ämnet som man inte kan ett jota om, att hoppa på ett projekt där man vet att tiden är knapp, eller som senast att kliva in i ett delägarskap kring en produkt som jag kan - absolut inget alls om. Men det blir bra, jag lär mig på vägen och omger mig med människor, kunskap och är jävligt taggad på framtiden.

Att bryta vägen man går på mot en slingrig stig må vara läskigt men ibland kan den där raka, breda vägen suga ur en allt man har. Sådär sakta så man knappt märker det. Men jag vill tro att vissa av oss är gjorda för att upptäcka nytt, utforska och skapa. Då behöver vi kasta oss ut i det andra och hitta nya vägar framåt. För oss och för andra.


Livet blir faktiskt så mycket roligare om man lyfter på blicken och tänker lite utanför ramarna. När man vågar pusha sig själv till det yttersta i det man brinner för och putta upp de dörrarna som man mentalt stängt av olika anledningar. För det finns så mycket vackert, så många olika liv som man kan leva och denna jord som vi lever på är allt bra fantastisk trots allt.


Min gamla kollega, chef och vän brukade alltid säga; Gräv där du står.

Jag gillar det uttrycket. Så precis det gör jag. Där jag är idag, med kunskapen jag har gräver jag mig vidare. Lär mig mer, utforskar mer och testar på mer. För vi är aldrig fullärda och så länge denna värld jag är i idag håller min själ fången så kommer jag gräva där jag står. Gräva och gräva efter fler utflykter, skatter och insikter. ❤


Så mitt kvällstips till er här på hundcentret knappandes på min dator; Våga. Lyft på blicken, dröm er bort och hitta eran väg.


Er Hundtränare & Vän, Sara Viforr


100 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Reload