Är det resan du är efter eller helgpromenader?

På våran logga har vi en kamphund, en muskelhund, en fantastisk liten Amstaff vars namn är Brooklyn. En hund som jag stolt har kunnat kalla för min. En ras som för många kan kännas lite otäck men som i rätt händer blir en hund som blir en stöttepelare för hela familjen. Otaliga timmars jobb bakom vilket inte syns i ovan bild. I hennes fall 2 galna år innan den där lilla tösen lugnade ner sig och började bli stabil i vardagen.

Alla raser har deras fördelar, men också nackdelar. Alla raser är avlade för något specifikt och har behov därefter.

Alla hundägare lever olika, har olika mycket verktyg med sig i ryggsäcken och har väldigt olika mål med deras djur.

Vissa vill ha en bästa kompis, andra vill ta hem titlar, vissa har de fyrfotade med på jobb och andra försöker bara hitta sin väg framåt i denna värld.

Allt är okey, för vi lever olika liv och det gör våra djur också - med oss.

Men vi får inte glömma att hundarna inte valt oss, vi väljer dom. Vi styr över deras dagar och formar fram en hel del beteenden på gott och ont. Många beteenden är naturliga för dom - men passar inte oss. Dock betyder inte det att beteendena är fel för att vi - människan - inte vill ha dessa reaktioner. Men.. Nu kommer Fröken skinnäsa med alla hennes åsikter fram. Well, gör er beredda.

Det finns en hel del dårar (inklusive mig själv) som njuter av resan med lite svårare raser, kanske är det av att tvingas lära sig mera under resans gång, att man vill ha lite "utmaning" och där man lever, andas, denna värld av beteenden hos en annan art. Det sticker ut både i val av hundraser samt träningsformer och jag antar att det tyvärr blir en ganska romantiserad bild av detta utåt sett. Vackra bilder, häftigt content & något annorlunda, exotiskt. Men man pratar inte så mycket om baksidan av att ha hundar som lätt tänder till, som är snabba på att få resursförsvar, som på riktigt kräver ordentlig träning kropp och själ för annars kan de bli ganska otrevliga i vardagen. Vissa har problem med zoner och ja, låt oss kalla det en hel del åsikter om hur livet ska skötas, vem som sköter det och vilka som är med i det.. Men tillbaka till att dessa hundar har inte valt att bo (i detta fall) hos mig - jag har valt dem. Och, samhället har inte valt att jag ska köpa hem dessa hundar - jag har valt detta vilket betyder att jag måste ha ett säkerhetstänk och arbeta förebyggande hela hundens liv. För deras skull, för min skull och för alla andras skull.

Det är alltså inte bara att köpa den där "coola" hunden & tro att den är som Lassie på tv.

Vissa hundar är inte lämpade för att springa runt i en hundrastgård med massa andra hundar. (Min mening är att det är väldigt få hundar som faktiskt njuter av detta.)

Vissa hundar vill inte välkomna alla gäster i hemmet utan trivs ganska bra bakom ett kompostgaller under denna stund. Väldigt få hundar vill ha barn som hänger över dem och drar dem i svansen. Jobbigt kanske men så är det bara och det är något människan behöver landa i, inte hunden. Gilla läget & anpassa dig efter hunden en aning. Det är det minsta vi kan ge dem.

Väljer man att skaffa sig en fyrbent vän för livet får man inte glömma att jobbet ligger hos oss. Inte dom. Vi tar hem dem. Vi får skapa en relation. Vi får lära oss allt vi kan - om dem. Vi tar ansvar för vad vårt djur gör i samhället och förebygger så att skador inte ska ske. Vi rent etiskt måste ta hand om våra djur inte bara fysiskt utan på ett själsligt plan och ha en vilja i att lära oss deras språk för att få öga för vad de förmedlar i kommunikationen till oss. Relation, relation, relation. Först då efter galet mycket tid och engagemang får du dig en fantastisk bästa kompis där det är ömsesidigt. Ni blir ett team.